Till Kommunkontoret, Box 41, 221 00 Lund           Från Klostergårdens byalag

                                                                                  c/o Gunnar Stensson

                                                                                  Vårvädersvägen 4G

                                                                                  222 27 Lund

 

Lund den 10 juli 2007

 

Till Länsrätten

 

Härmed överklagar Klostergårdens byalag Lunds kommunfullmäktiges beslut vid sammanträdet den 14 juni 2007

a) att anta förslaget till detaljplan för Klostergården 2:6 m fl (& 88) och

b) att godkänna exploateringsavtalet med Kungsleden AB (& 89). Vi menar att beslutsprocessen på flera punkter bryter mot Plan och bygglagens bestämmelser och intentioner och regelsystemet för återremissförfarande.

 

Byalagets yttrande om detaljplanen

Vi yttrade oss om detaljplanen vid Byggnadsnämndens samrådsförfarande i maj-juni 2006 och har deltagit i den breda debatt som sedan dess förts.

   I Byalagets yttrande framhålls detaljplanens goda kvaliteter: kvartersmark förändras till parkmark, begreppet hus i park tillämpas konsekvent, parkmark planeras både norr och söder om Höje å, alla träd bevaras i paviljongområdet, djurhägnet förvandlas till parkmark och en vandringsled planeras. Vi föreslår dessutom att danspaviljongen vid Höje å övertas av kommunen för att ingå i parkmarken.

   Däremot krävs förändringar i den del av detaljplanen som gäller Klostergården 2:6, det så kallade BUP-området.

   Byalaget menar att förslagen att hyvla bort pilevallen och bebygga gräsmattan mellan BUP-området och Regnbågskvarteret med fyravåningshus måste avvisas.

   Vi avvisar också detaljplanens förslag att schakta bort pilevallen väster om BUP-området för att vidga bostadsområdet.

   Vi påpekar att parkens grönska som en organisk del av Sankt Lars-området sett från väster måste bevaras och inte får ersättas av konventionell förortsbebyggelse.

 

Vi menar alltså att kommunfullmäktiges beslut borde ha varit att avskilja detaljplanen för Klostergården 2:6 för att utarbeta ett nytt förslag som tillvaratar de unika naturliga förutsättningarna.   

   Förslaget beträffande de två övriga planområdena inom detaljplanen, Klostergården 2:9 och 2:14, kan däremot antas.

   Ett sådant förfarande är vanligt i i plansituationer där  en del av detaljplan har överklagats. Det är särskilt lämpligt i detta fall där detaljplanen omfattar tre planområden med i hög grad olikartad karaktär.

   Trots detta påstår stadsarkitekten i sitt yttrande över kommunfullmäktiges återremiss den 27 mars att en delning inte kan accepteras.

   Men enligt andra och tredje att-satsen i fullmäktiges beslut i & 88 begär Lunds kommun hos överprövande myndighet, enligt 13 kap. 8 & andra stycket plan och bygglagen 1987:10, att beslutet får genomföras i de delar som inte berörs av ett eventuellt överklagandet utan hinder av att överklagandet inte avgjorts, samt att medge att överprövande myndighet upphäver antagandebeslutet för de delar som berörs av ett överklagande.

   Fullmäktigebeslutet betyder alltså att det i händelse av ett överklagande är fullt möjligt att avskilja och omarbeta detaljplanen för Klostergården 2:6.

  

Samrådsförfarandet i maj-juni 2006 oförenligt med Plan och bygglagen (PBL)

”Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten av att bygga bostäder på fastigheten Klostergården 2:6”. Ett av de lagstadgade momenten i en sådan prövning är samrådsprocessen.

   Enligt Plan och bygglagen (PBL) är intentionen bakom bestämmelserna om samrådsförfarande att ge boende och andra sakägare inflytande över planprocessen så att de kan tillstyrka förtjänsterna och föreslå förändringar för att stoppa misstagen.

 

Vi är därför förvånade över att inte ett enda av våra och många andras förslag och påpekanden beaktades vid Byggnadsnämndens sammanträde den 6 december 2006.

   Förvåningen växte när vi tog del av stadsarkitekt Bengt Aronssons yttrande över KF:s återremiss 29 mars 2007 som redovisar de dittills förtigna skälen till att nämnden underlät att beakta ändringsförslagen.

   Stadsarkitekten påpekar under rubriken ”Konsekvenser för exploateringsavtalet” att ”ändringar i föreslagen detaljplan leder till att upprättat exploateringsavtal med Kungsleden AB faller”. Stadsarkitekten menar också att inte heller förslaget att behandla BUP-området för sig kan accepteras.

   En helt ny detaljplan måste upprättas om något förändras i föreliggande förslag, skriver han, trots att han måste vara medveten om att avskiljande av en kontroversiell plandel för omarbetning ofta förekommer inom stadsplanering.

   Stadsarkitekten påpekar också under rubriken ”Konsekvenser för stadsbyggnadskontorets resurser och arbetsbelastning” att kostnaden för en sådan omarbetning måste finansieras med skattemedel.

 

Innebörden i yttrandet är att besluten var fattade redan före Byggnadsnämndens sammanträde den 6 december 2006. Därför kunde inte ett enda av de förslag som framkommit under samrådsprocessen accepteras.

   Också fullmäktige saknade alternativ. Dess enda roll den 14 juni var att bekräfta beslut som andra instanser tidigare fattat.  Detta strider helt mot innebörden i kommunallagen.

   Byggnadsnämndens genomförande av samrådsprocessen liksom hela beslutsprocessen strider mot Plan och bygglagens (PBL) bestämmelser och intentioner.

 

Kommunfullmäktiges beslut om uppdraget för minoritetsåterremissen av förslaget till detaljplan för Klostergården 2:6 vid sammanträdet den 27 mars.

Under behandlingen av detaljplanen för Klostergården 2:6 m fl beslöt fullmäktige att återremittera detaljplaneförslaget efter yrkanden från c, fp, mp, v, dv i en minoritetsåterremiss.

   De fem partierna i minoriteten ville att byggnadsnämnden skulle särskilja detaljplanen för Klostergården 2:6 från de två andra områdena i detaljplanen och återkomma med ett nytt förslag för att tillgodose områdets naturvärden samt göra en översyn av husens våningshöjder.

   I stället drev majoriteten (m och s) igenom ett beslut, enligt vilket återremissen skickades till kommunstyrelsen för att ”redovisa möjligheterna till och konsekvenserna av en planändring”. Kommunkontoret inhämtade det yttrande från stadsbyggnadskontoret, undertecknat stadsarkitekt Bengt Aronsson 26 april 2007, som låg  till grund för fullmäktiges beslut den 14 juni och vars innehåll redovisas i föregående avsnitt.

 

 

 

 

Riksdagens beslut om komplettering av 2002 års lag om minoritetsåterremiss

2002 beslöt riksdagen om möjligheten till minoritetsåterremiss för att öka den kommunala demokratin. Effekten blev dock inte den avsedda, eftersom fullmäktigemajoriteten i många fall valde att bestämma uppdraget för återremissen vilket gjorde den politiskt meningslös.

   Det är riksdagens mening att uppdraget i en minoritetsåterremiss måste bestämmas av den minoritet som föreslagit återremissen.

   En reservation från riksdagens konstitutionsutskott i maj 2006 med förslag att lagen skulle kompletteras med en bestämmelse av denna innebörd fick stöd från samtliga riksdagspartier utom socialdemokraterna.

   Reservationen vann majoritet i riksdagen samma vår.

   I en skrivelse till regeringen har riksdagen begärt en komplettering av lagen med denna innebörd. Regeringen har ännu inte färdigbehandlat frågan, men ett beslut i enlighet med riksdagsbeslutet 2006 kan förväntas, eftersom de fyra regeringspartierna och vänstern och miljöpartiet förra året stödde reformförslaget.

 

Fullmäktiges majoritetsbeslut strider mot riksdagens uttalade vilja.

Majoriteten i Lunds fullmäktige hanterade minoritetsåterremissen på exakt det felaktiga sätt som riksdagen har avvisat och som det aktuella tilläggsförslaget i lagen ska förhindra.

   Effekten i Lund blev den som riksdagen vill förhindra. I stället för att, som minoritetens fem partier ville, uppdra åt byggnadsnämnden att dela planen och återkomma med en ny detaljplan för Klostergården 2:6 som bättre tillgodosåg områdets naturvärden,  begärde m och s ett yttrande från stadsbyggnadskontoret för att bekräfta majoritetens (och stadsarkitektens) påstående att detaljplanen inte kan ändras på grund av exploateringsavtalet mellan kommunstyrelsen och Kungsleden.

   Kommunfullmäktige fick vid fullmäktigesammanträdet den 14 juni en chans att korrigera sin lagstridiga hantering av minoritetsåterremissen genom att folkpartiet, vänsterpartiet och demokratisk vänster yrkade att ärendet skulle återremitteras, men trots att majoriteten nu var medveten om riksdagens ställningstagande 2006 valde den att upprepa sitt felaktiga beslut.

 

Slutsats.

Vi hävdar att samrådsprocessen 2006 strider mot Plan och bygglagen (PBL)

eftersom de avgörande besluten beträffande detaljplanen för Klostergården 2:6 tagits av byggnadsnämnden, fastighetsbolagen och kommunstyrelsen redan innan samrådsförfarandet inletts.

 

Vi hävdar att kommunfullmäktiges beslut om innehållet i minoritetsåterremissen den 27 mars strider mot riksdagens tolkning 2006 av lagen om minoritetsåterremiss 2002 och mot pågående lagstiftningsarbete för att förverkliga lagens intentioner.

 

Vi överklagar alltså den lagstridiga beslutsprocess som föregått Lunds kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen för Klostergården 2:6 m fl och begär att beslutet upphävs och frågan omprövas.

 

Lund den 10 juli för Klostergårdens byalag

 

Gunnar Stensson, sekreterare

Vårvädersvägen 4G

222 27 Lund                        Tel 046-133171. Mobil 0730 30747

 

 

 

 

Till Kommunkontoret, Box 41, 221 00 Lund     Från Klostergårdens byalag

                                                                            c/o Gunnar Stensson

                                                                            Vårvädersvägen 4 G

                                                                            222 27 Lund.

 

Lund den 10 juli 2006

 

 

Till länsstyrelsen

 

Härmed överklagar Klostergårdens byalag Lunds kommunfullmäktiges beslut vid sammanträdet den 14 juni 2007 att anta förslag till detaljplan för Klostergården 2:6 m fl  (& 88) och att godkänna exploateringsavtalet med Kungsleden (& 89).

 

I yttrandet om detaljplanen vid samrådsförfarandet i maj-juni 2006 framhåller Klostergårdens byalag dess goda kvaliteter: kvartersmark förändras till parkmark, begreppet hus i park tillämpas konsekvent, parkmark planeras både norr och söder om Höje å, att alla träd bevaras i paviljongområdet, att djurhägnet blir parkmark och att en vandringsled planeras.

 

Däremot kräver byalaget förändringar i detaljplanen för BUP-området.

Vi motsätter oss förslagen att hyvla bort pilevallen samt att exploatera gräsmattan mellan BUP-området och Regnbågskvarteret för byggande av fyravåningshus.

Vi påpekar värdet av vallen och gräsmattan för de boende, liksom för dem som i framtiden ska flytta in i de nya bostäderna.

Vi motsätter oss förslaget att pilevallen väster om BUP-området schaktas bort för att utvidga det bebyggda området och påpekar att parken måste bevaras som en integrerad del av Sankt Lars-området sett från väster och inte får ersättas av konventionell förortsbebyggelse.

 

Samrådet en skenprocess

Meningen i Plan och bygglagens (PBL) bestämmelser om samrådsförfarande är att ge sakägarna möjlighet att bekräfta förtjänsterna i en detaljplan och påpeka de förändringar som är nödvändiga för att tillgodose områdets naturvärden och miljön för de närboende.

   Vi blev därför mycket förvånade över att inget enda av våra och andras påpekanden beaktades av  Byggnadsnämnden i beslutet den 6 december 2006.

   Förvåningen växte när vi fick veta att anledningen till detta var att ”ändringar i föreslagen detaljplan”, enligt stadsarkitekt Bengt Aronssons yttrande över KF:s återremiss 29 mars, skulle leda till att ett upprättat exploateringsavtal mellan Kungsleden AB och kommunstyrelsen då skulle falla.

   Vårt förslag att avskilja den del av detaljplanen som gäller BUP-området och godkänna övriga delar av detaljplanen avvisades också som omöjligt, trots att ett sådant förfarande är vanligt i liknande plansituationer och särskilt i ett fall som detta, då tre olika planområden med helt olika karaktär (Klostergården 2:6, 2:9 och 2:14) sammanförts till en enda detaljplan.

   Möjligheten att avskilja Klostergården 2:6 förutses dessutom i två av de tre att-satser som ingår i kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen den 14 juni. De innebär att planen i övrigt kan bli gällande trots att ett avskiljande av Klostergården 2:6 sker till följd av överklagande.

 

   Byggnadsnämndens sätt att genomföra samrådet under 2006 gjorde samrådsförfarandet till en skendemokratisk process.

   Stadsarkitektens yttrande den 29 mars reducerade fullmäktigebesluten till  en bekräftelse av tidigare fattade beslut.

 

Ståndpunkter i sakfrågorna om bevarandet av områdets naturvärden och försämringen av de boendes miljö.

Som representant för Lunds medborgare framhåller Klostergårdens byalag nödvändigheten av att utnyttja BUP-områdets naturliga förutsättningar för att skapa ett bostadsområde med unik

miljö- och boende-kvalitet.

    Som representant för miljö- och naturengagerade medborgare i Lunds kommun framhåller Klostergårdens byalag vikten av att bevara den lummiga och rika bilden av Sankt Larsparken sedd från väster i stället för att skymma den bakom konventionell förortsbebyggelse.

   Som representant för boende i Klostergården med utsikt över Sankt Lars-parken och Höje å-dalen framhåller Klostergårdens byalag vikten att utforma bebyggelsen så att utsiktens kvaliteter sedda från Klostergården bevaras.

   Som representant för boende i Regnbågskvarteret framhåller Klostergårdens byalag vikten av att undvika den allvarliga försämring av närmiljön som borthyvlande av norra vallen, bebyggelse på ängen mellan Regnbågskvarteret och BUP-området samt uppförande av fyravåningshus intill bebyggelsen med tvåvåningshus skulle innebära för de boende.

   Vi menar att länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för Sankt Lars-området som en tillgång för alla i Region Skåne.

   Vi rekommenderar länsstyrelsen att genomföra en omsorgsfull syn på plats i Sankt Lars-området före ställningstagandet till Lunds kommunfullmäktiges beslut om Klostergården 2:6 (paragraferna 88 och 89).

 

Byggnadsnämndens sätt att genomföra samrådsförfarandet och själva beslutsprocessen strider mot Plan och bygglagen

Enligt Plan och bygglagen (PBL) är meningen med samrådsförfarandet att ge närboende och andra berörda möjlighet att ge sina synpunkter på detaljplanen och därigenom få ett inflytande på dess utformning.

   Klostergårdens byalag uttrycker ännu en gång sin förvåning över att inte en enda av de synpunkter och påpekanden som framfördes av många beaktades, vare sig vid samrådsförfarandet  i Byggnadsnämnden 2006 eller vid Lunds kommunfullmäktiges beslut den 14 juni 2007!

   Vi finner att det faktum, att alla beslut om detaljplanen i realiteten var fattade redan före samrådsförfarandet och fullmäktigebeslutet strider mot Plan och bygglagens bestämmelser och intentioner.

 

Klostergårdens byalag överklagar därför kommunfullmäktiges beslut att anta föreliggande detaljplan (& 88) och att godkänna exploateringsavtalet (& 89). Vi vill att dessa beslut omprövas.

 

 

Lund den 10 juli 2007 för Klostergårdens byalag

 

 

Gunnar Stensson,

Vårvädersvägen 4 G

222 27 Lund                     Tel:  046-133171  Mobil: 0730 - 307747